.

Nu var det länge sen jag uppdaterade något här på bloggen. Men tiden går så snabbt och jag hinner inte riktigt med... Elton är nu 5 månader och det har hänt massor. Han kan sitta själv, rulla runt och hålla pipmuggen för att dricka vatten. Allt detta har hänt senaste två veckorna! Dessutom så växer han så det knakar; 9400 g väger han nu och 68 cm lång. Världens goaste och gladaste bebis!

Min finaste lilla busis!



Så här kan det gå när man busar i sängen...


När det är kallt ute måste man ha massor av kläder på sig... Elton hatar verkligen att klä på sig, men så söt man blir när det är gjort :)


Har aldrig sett honom så glad som när han fick prova sin nya hoppgunga. Han blev helt till sig vilket syns på bilden! Gullunge!

Min lilla prins!!!

... sovit på banken.


... hängt i soffan. Blivande liten soffpotatis?


... och busat ännu mer med apan!

I dag har jag och Elton varit och hälsat på min farmor. Jag blev bjuden på en jättegod lunch och fika, riktigt lyxigt tyckte jag! Tyvärr har det ju varit lite dåligt väder och blåst mycket, annars hade vi tagit en promenad. Men det får bli nästa gång!

Den här veckan har Elton varit en glad liten kille. Han skrattar massor och blir mer och mer medveten om världen omkring honom. Bus är det som gäller, allt annat är tråkigt! Han har även blivit jätteduktig på att sitta om han bara får luta sig mot något. Hans lilla apa tycker han om för den är lätt att ta tag i, så nu får den följa med över allt!

I dag har det varit en jättemysig dag. Började med lite morgonmys hemma med Elton, när Jani var på gymmet. Elton tycker att han är en stor kille och vill helst sitta själv! Man ska inte underskatta en 3 månaders bebi...

Sen åkte jag till Millan för lite adventsmys med tjejerna. Har blivit lite av en tradition!

Lånar denna bild från dig Millan, hoppas det är ok :)

Igår var jag och Elton i Farsta för att luncha med några fd kollegor. Hade gjort honom så fin i sin fiiinaste body och skor... men lillkorven sov hela tiden. Trodde han skulle vara lite gosig dagen till ära, men eftersom morgonen varit kaos så var det kanske lika bra att han sov. Kanske är gladare nästa gång!



Sov fortfarande när vi kom hem... Ja, trött blir man om man är uppe om nätterna och busar!


Men när pappa kom hem blev han pigg och busig! Som vanligt :)

En vaken liten filur nattetid, den lilla busbebisen!!! Tur för honom att han är så söt...

Vår lilla kille växer så det knakar och just nu händer det jättemycket! Han har blivit mycket lugnare och magontet är så gott som borta. Sen har han börjat le, det är så härligt att se honom då! Vi har även kunnat ana en liten skrattgrop. Lilla gullunge!!!

I måndags blev Elton 1 månad gammal! Så här glad var han över det <3

Titta vad stark han är vår lilla kille!

 

 

I kväll är jag ensam hemma med Elton. Vi har det så mysigt så, men saknar pappa såklart :)

Elton har fått ett litet "Baby-nest" av sin farmor som han älskar. Istället för att köpa ett babynest för ca 800 kr så frågade vi farmor om hon kunde sy ett. Så idag kom hon förbi med symaskinen och sydde denna gosiga lilla bädd. Nu kan Elton sova tryggt och skönt mellan mamma och pappa på natten!

 

Nu har det gått över en vecka sedan Elton kom in i våra liv, men det känns som om han alltid funnits här! Vår lilla familj fick en omtumlande start när lillen skulle titta ut. Det började med att vattnet gick natten till fredagen den 26 augusti, 4 dagar före beräknad förlossning. Blev jättenervös men ringde förlossningen för att meddela vattenavgången och fick en tid kl 8 på morgonen på Huddinge. Tog en panodil och skulle gick för att lägga mig och vila inför kommande timmar... men bara en halvtimme senare började värkarbetet och jag fick regelbundna värkar med ca 5-7 min mellanrum. Klockan var väl ca 6-7 på morgonen när jag inte stod ut längre och värkarna blev mer och mer intentiva, så vi ringde till pappa som körde oss till sjukhuset.

När jag kom dit var jag öppen 3-4 cm. Perfekt, nu var det på gång! Nu skulle det inte dröja länge innan han kom ut! Men timmarna gick och det hände nästan ingenting. Nu började dock värkarna bli riktigt starka och komma nästan helt utan värkvila samt att jag kände otroliga krystvärkar. Epidural fick det bli, var helt slutkörd och hade dessutom inte sovit på över ett dygn. Till en början gick det toppen med epiduralen, trots att värkarna inte försvann helt. Lite lugnare blev jag dock tack vare min bästa vän lustgasen.

Men efter någon timme avtog effekten från epiduralen helt. Dessutom hade värkarbetet avstannat (sa dom men det var inte sant för värkar det hade jag!!!) eftersom jag bara var öppen 5 cm. Fick därför värkstimulerande dropp och då började det spåra ur... minns inte mycket förutom att dom försökte ta min lustgas ifrån mig! Och att jag skrek att dom skulle ta ut bebin nu!!! Efter kanske de 2 hemskaste timmarna i mitt liv verkade de förstå att epiduralen inte funkade... så de skulle försöka lägga en ny. Det gick bra men effekten avtog på nån timme, precis som den första. Nu misstänkte dom att något kanske var fel och ungefär kl 20 fick jag träffa en läkare som gjorde ultraljud. Då konstaterades det att Elton inte hade kommit ned med hela huvudet i bäckenet som det skulle. Troligtvis pga för litet bäcken eller att det var snett. Efter försök att vrida honom *tillrätta" togs besutet att det skulle bli snitt. Egentligen var detta min största rädsla inför förlossningen, men i denna situation var det bästa möjliga besked jag kunde få!

Ca 1,5 timmar senare hade vi lilla Elton hos oss, ett ögonblick vi aldrig kommer att glömma. Här på bilden ligger Elton i pappas trygga famn och jag får se honom för första gången!